Välkommen in till
Svenska möbelstämplar
Hur ser historien ut bakom stämpeln på den fina gamla stolen? Den är betydligt mer detaljerad och spännande än man kan tro. Genom en kartläggning av svenska möbelstämplar ”kliver vi in” i en av Sveriges mesta innovativa och framgångsrika industrier. Och med svenskamöbelstämplar.se tillgängliggör vi listan över befintliga SMI-stämplar och ökar därmed också kunskapen om svensk möbelindustris historia och värdet på äldre svenska möbler. Där varje möbel bär på sin historia.
Inledning
Syftet med denna webbplats är att klarlägga användning och omfattning av möbelstämplar under perioden 1850-2000, med fokus på stämplar använda av medlemmar i Sveriges Möbelindustriförbund (SMI). Den mer långsiktiga målsättningen är att sammanställa information och uppgifter om identifierade stämplar kopplade till det tillverkande företaget.
Hantverk
Möbelns ursprung
Skrån
Efterfrågan på alltmer differentierade möbeltyper kom att innebära att möbelhantverkare på motsvarande sätt som andra specialiserade hantverkare organiserade sig i skrån, dvs. föreningar avsedda att värna yrkets intressen och inte minst då försöka tillskapa produktionsmonopol. Bildandet av skrån var också ett sätt att tillgodose behovet av kvalitetskontroll och att motverka prisfluktuationer. Det äldsta möbelsnickarskrået i Sverige är Stockholms Snickarämbete instiftat 1574. Skrån förekom också i andra städer bl.a. i Göteborg, Karlskrona och Jönköping.
Möbelkonsten och dess mästare
1700-talets andra hälft brukar betraktas som den svenska möbelkonstens guldålder. Möbelsnickeri hade då genom skråväsendets utbildningssystem med tillhörande obligatoriska gesällvandringar till framförallt Frankrike och England utvecklats till möbelkonst. Framstående mästare under denna period var bl.a. Lorentz Nordin, Georg Haupt och Gottlieb Iwersson vilka under 1900-talets första hälft kom att inspirera möbelformgivare som Carl Bergsten och Carl Malmsten.
Sveriges äldsta möbelfabriker
Hagafors Stolfabrik (SMI medlemsnr. 113) i Svenarums socken grundad 1863 brukar framhållas som Sveriges äldsta möbelfabrik. En anledning är att man var först med att nyttja vattenkraft. Allt eftersom mekaniserades produktionen genom installation av maskiner i allt högre grad och Hagafors fick snart efterföljare, bl.a. Bröderna Wigells Stolfabrik år 1878 i närliggande Malmbäck (SMI medlemsnr. 206). Vid denna tidpunkt så möter vi också för första gången ”fabrik” i företagsnamnen. Ett tidigt exempel är Oscar Edv. Ekelunds Snickerifabriks AB etablerat 1880 i Virserum.
Möbelindustrins utveckling
I början av 1900-talet introducerades elektricitet i all större omfattning något som kom att ha stor betydelse för den tidiga möbelindustrins vidare utveckling. Verksamheten vid Edberg’s snickeri i Stockholm under perioden 1865-1926 illustrerar på ett tydligt sätt brytningstiden mellan hantverk och industri. Enligt bevarade handlingar fanns vid verkstadens nedläggning bl.a. kratsmaskin, stämmaskin, fräsmaskin och sannolikt också diverse hyvelmaskiner.
Historisk bakgrund
Förekomst av stämplar och/eller signaturer är i många fall en förutsättning för att idag kunna bestämma ålder och tillverkningsort på antika/semiantika möbelföremål. Med andra ord har de stor betydelse när det gäller vår kunskap om äldre tiders möbeltillverkning.
Startade på 1700-talet
Stämpling/signering av möbler har i Sverige förekommit sedan 1700-talet. Hovsnickare Simon Bauman (verksam 1688-1710) är den första mästaren vars signatur är känd. På Skoklosters slott står ett av hans arbeten, ett valnötfanerat skrivskåp med snedklaff signerat med hans namnteckning samt årtalet 1708. Även om det redan i den första skråordningen från 1669 stipuleras att hantverkarna skulle signera sina alster så är det först kring 1700-talets mitt som dessa krav mer konsekvent börjar att efterlevas.
Skyldighet att signera
Hantverkarens eller tillverkarens skyldighet att med stämpel eller på annat sätt signera sitt arbete kan motiveras på olika sätt. När det gäller metaller så ålade myndigheterna hantverkarna att stämpla sina produkter för att garantera en viss metallhalt. För andra skråorganiserade hantverkare med stämplingsskyldighet handlade det om att garantera produktens tekniska kvalitet.
Exempel på möbelsignering
Ett annat exempel på regelmässig signering återfinner vi på möbler, företrädesvis stolar, tillverkade i Lindome by i Halland under 17- och 1800-talet. Lindomestolarnas signaturer består vanligen av tre inbrända bokstäver vilka utgör stolmakarnas initialer. Den sista bokstaven är nästan alltid “S” med betydelsen “son”. Signaturen OES kan betyda Olof EriksSon. Vi vet inte säkert varför snickarna i Lindome signerade sina stolar.
Sveriges Möbelindustriförbund
(SMI) och SMI-stämplar
SMI bildades 1915 och i de ursprungliga stadgarna fastslås att förbundets syfte var: ”att tillvarataga förbundsmedlemmarnas intressen genom att söka åvägabringa ett väl ordnat kreditsystem dels ock att vid inträffade betalningsinställelser hos medlemmarnas återförsäljare åvägabringa ett gemensamt uppträdande”.
Huvudsyftet var alltså att bilda gemensam front gentemot möbelhandeln när det gällde krediter och betalningsvillkor och därmed stärka producenternas position i förhållande till detaljhandeln.
Ursprungliga stämpeln
SMI:s historia är väl dokumenterad i ”100 år med svenska möbler: från snickeri till möbelindustri” (Arwidson, 2006). En i möbelsammanhang välkänd stämpel är den runda stämpel som sedan 19XX? användes av medlemmar i Sveriges Möbelindustriförbund (SMI) men varken hos Arwidson eller i andra källor finns uppgifter om när denna stämpel började användas eller upphörde att användas. Den ursprungliga stämpeln är en rund svart bläckstämpel med förbundets initialer SMI och företagets medlemsnummer antingen under, vilket tycks vara vanligast, eller inuti cirkeln.
Övriga stämplar
Åtminstone fr.o.m. 1950-talet förekommer det rikligt med varianter där det inte är ovanligt att SMI-stämpeln är kompletterad med företagsnamn och tillverkningsort något som bör tolkas som att de ursprungliga incitamenten inte längre var relevanta. En klar majoritet av de stämplar som på olika sätt registrerats innehåller SMI-loggan antingen direkt på träet i form av en bläckstämpel (svart, röd alt. blå) eller på en tryckt pappersetikett. Undantag föreligger, t.ex. AB Tengsjömöbler i Ulricehamn som använde en egen variant med SMI i versaler tillsammans med medlemsnummer.
Möbelformgivare
Möbler har allt sedan 1500-talet förutom bruksmässiga krav också givits en dekorativ utformning betingad av rådande inredningsarkitektur, dvs. moderelaterade aspekter. Fram t.o.m. skråväsendets upphörande 1848 var det obligatoriskt att den som stod i begrepp att utföra sitt mästerstycke också själv hade gjort ritningen.
Svenska Möbelstämplar 1960
Svenska Möbelstämplar 1950
Svenska Möbelstämplar 1940
Svenska Möbelstämplar 1950
Svenska Möbelstämplar
Svenska Möbelstämplar
Självständig yrkesgrupp
Även om yrkesbenämningarna möbelritare och möbelarkitekt förekom i samband med möbelindustrins framväxt under slutet av 1800-talet är det först fr.o.m. 1930-talet som möbelarkitekter kom att etablera sig som en ny och självständig yrkesgrupp. Stora företag som Nordiska Kompaniet och Svenska Möbelfabrikerna insåg tidigt betydelsen av god formgivning och hade periodvis ett tiotal möbelarkitekter knutna till sina respektive verksamheter, bl.a. då välkända namn som Axel Einar Hjort, Oscar Nilsson och Carl Malmsten.
Design blir konkurrensmedel
Det är emellertid först under 1980-talet som möbelindustrin började inse att design var ett konkurrensmedel och började knyta kontakter med unga formgivare, det är också under 80-talet som kvinnorna, däribland Gunilla Allard, Johanna Lagercrantz och Olga Myrberg, bryter in på den mansdominerade formgivararenan. När det gäller varumärkesutveckling idag är det närmast en självklarhet att vid marknadsföring av nya produkter lyfta fram formgivarens namn!
Det nära samarbetet mellan producent och formgivare måste betraktas som en unik svensk tradition och är idag med avseende på materialsapekter och hållbara lösningar viktigare än kanske någonsin tidigare!
Nyheter
Registrera dig - Få vårt nyhetsbrev
