Svenska möbelstämplar
Tidslinje
Svenska möbelstämplar
1500-1700
1574: Äldsta bevarade skråordningen för ”Snickareämbetet” i Stockholm (8 verkstäder). På den tiden var snickare i stort sett liktydigt med möbelsnickare och tillhörde samma skrå.
1578: Stockholms Snickarmästareförening bildas
snickarmastarna.se/
1622: Ny skråordning för ”Snickareämbetet”
(14 verkstäder i Stockholm)
1664: Stolmakarämbetet i Stockholm bildas. Före 1600-talets mitt tillverkades alla slags möbler av snickare inom Snickareämbetet. När behovet av lösa sittmöbler ökade utvecklades en specialisering inom snickaryrket och särskilda stolmakare uppstod som en egen hantverksgrupp. I samband med skråväsendets upplösning 1846 upphörde Stolmakareämbetet.
1669: Första allmänna skråordningen. 1669 års allmänna skråordning (Allgemene Ordning och Skråå för Handtwerkare i Swerige och Finlandh) gällde fram till 1720. Det var den första heltäckande, nationella skråordningen i Sverige, och den ersatte 1621 års General Embets Skrå och de tidigare lokala förordningarna.
Svenska möbelstämplar
1700-1750
1706: Första kända xx- signaturen – hovsnickaren Simon Bauman med gåspenna
1720: Ny allmän skråordning
1722/1748: Inrättande av den så kallade ”hallordningen” respektive ”hallrättsmyndigheten”. Hallordning var under åren 1722-1846 en författning, som gav föreskrifter om organisationen av hallrätterna, under vilka manufakturer och fabriker skulle lyda. Det gällde bland annat villkoren för att bli gesäll eller mästare, förhållandet emellan arbetsgivare och arbetare, arbetarnas skyldigheter, de tillverkade varornas besiktning eller hallstämpling. År 1770 utgavs en ny hallordning, men 1846 upphävdes hallrätterna och hallordningen avlöstes av fabriks- och hantverksordningen.
1740-talet: Första kända brännstämpeln - J.H.F, Johan Hugo Fürloh
Svenska möbelstämplar
1750-1800
1768: Introducering av rund korporativ ämbetsstämpel (bild 2)
1780: Introducering lång korporativ ämbetsstämpel (bild 2)
1770: Det finns 63 snickarverkstäder i Stockholm
Svenska möbelstämplar
1800-1850
1842: Det finns 100 verkstäder i Stockholm
1846: Skråväsendet avskaffas - lagen om näringsfrihet införs.
I Sverige avskaffades skråväsendet i två steg: först med hantverkarnas skyldighet att tillhöra en skråorganisation på landsbygden år 1846 av kung Oscar I. Samtidigt tilläts handelsmän att öppna butiker på landsbygden, så länge de etablerade sig minst 3 mil från närmaste stad. Det var ett steg mot införandet av näringsfriheten 1864 då den obligatoriska skråtillhörigheten avskaffades även i städerna. Samtidigt öppnades för fri etableringsrätt för handlare och fabriksanläggningar på landsbygden. Näringsfrihet innebär att vem som helst får starta företag och att konkurrensen mellan företagen ska vara fri utan att det allmänna gör ingrepp.
1847: Stockholms stads hantverksförening bildas
hantverkarnastockholm.se/
Svenska möbelstämplar
1850-1900
1863: Hagafors Stolfabrik, Sveriges äldsta stolfabrik, startas
hagaforsstolfabrik.se/. Fabriken var en av de allra första möbelindustrierna och är Sveriges äldsta pinnstolsfabrik.
1882: Stockholms Snickarmästarförening har nu cirka 200 verkstäder i staden
1893: Gärsnäs garsnas.se
I den familjeägda fabriken i Österlen-samhället med samma namn har det byggts möbler sedan 1893. Till en början tillverkade man stilmöbler för skånska hem och virket hämtades från närliggande bokskogar. Efter andra världskriget togs den moderna skandinaviska stilen in i företaget. Från mitten av 60-talet styrdes produktionen alltmer över till möbler för offentlig miljö.
Svenska möbelstämplar
1900-1920
1904: AB Nordiska Kompaniets verkstäder i Nyköping
1905: Sveriges Hantverks Organisation (SHO->SHIO)
1915: Sveriges Möbelindustriförbund (SMI)
Sveriges Möbelindustriförbund (SMI) grundas - för att bilda en enad front mot möbelhandlarna och för att skapa bättre betalningsvillkor.
1918: Sveriges Allmänna Snickarmästarförening
1918: Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors
På 1870-talet inleddes tillverkning av takspån på en fabrik i Bodafors. Så småningom övergick man till att framställa pinnstolar, vilket var början till vad som skulle komma att växa till Sveriges största möbelproducent några decennier senare.
Som namnet vittnar om, var Möbelfabrikerna i Bodafors en sammanslagning av flera verkstäder på orten. Företaget har också haft namnen Wendahls möbelindustri, AB Bodafors stol- och möbelfabrik, AB Svenska Möbelfabrikerna, AB Svenska Möbelfabriken (i Bodafors) och Svenska Möbelfabriken AB. Aktiebolaget Svenska Möbelfabrikerna Bodafors (ombildat 1907) knöt flera av våra mest framgångsrika arkitekter till sig under 1900-talets första hälft - Axel Larsson, Carl Malmsten, Bertil Fridhagen, Oscar Nilsson och senare Bruno Mathsson. Företaget vann även guldmedalj på Världsutställningarna i Chicago (1893) och Paris (1925). År 1971 uppgick Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors i DUX-gruppen.
Svenska möbelstämplar
1930-1960
1930: Stockholmsutställningen var en nationell utställning över arkitektur, formgivning och konsthantverk, som arrangerades i Stockholm av Svenska Slöjdföreningen (nuvarande Svensk Form) och Stockholms stad med Gunnar Asplund som utställningsarkitekt. Utställningen varade mellan den 16 maj och den 29 september med nästan fyra miljoner besökande. Stockholmsutställningen 1930 räknas allmänt som genombrottet för funktionalismen i Sverige.
1947: Möbler – betänkande avgivet av 1946 års möbelutredning (SOU 1947:52)
1948: Svenska Slöjdföreningens första funktionsstudie
(Erik Berglund)
1967: Möbelinstitutet startas. Möbelinstitutet var ett svenskt, delvis statligt finansierat organ för forsknings- och utvecklingsarbete inom möbelområdet av intresse för konsumenter, producenter och distributörer. Det startade den 1 juli 1967 och lades ner 1995 och föregicks av en undersökningsverksamhet inom dåvarande Svenska Slöjdföreningen (nu Föreningen Svensk Form) (se ovan). Möbelinstitutet stod bl a bakom Möbelfakta-deklarationerna.
1951: Första möbelmässan äger rum, vilken arrangeras på
S:t Eriksmässan i Storängsbotten.
Svenska möbelstämplar
1970-2000
1971: Stiftelsen för möbelforskning bildas
Syftet var inte att Möbelinstitutet skulle ge vinst, och från början fanns inget eget finansiellt kapital. Statliga STU (Styrelsen för Teknisk Utveckling) kom in som medfinansiär i samband med att Stiftelse för möbelforskning bildades 1971.
1972: Möbelfakta, mobelfakta.se. Märkningssystemet Möbelfakta bildas där småländska Gemla blir första företag att ansluta sig. 1973 följde ytterligare 52 företag – däribland IKEA.
1997: Möbelfakta - version 2. Sveriges Möbelindustriförbund (numera Trä- och Möbelföretagen) köpte Möbelfakta-systemet 1995 och inledde ett utvecklingsarbete, med bl a Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås. 1997 lanserades den nya versionen av Möbelfakta, version 2, som anpassats till nya EU-normer och provningsmetoder. Inriktningen låg fortfarande på en möbels tekniska krav men nu var märkningen kompletterad med en miljödeklaration.
Svenska möbelstämplar
2000-2010
2002: TMF, tmf.se. Trä- och Möbelindustriförbundet (TMF) bildas – initialt mellan Träindustriförbundet, Stoppmöbelförbundet, Träskiveförbundet och Träindustrins allmänna grupp (TAG).
Mellan 2002 och 2004 anslöt SMI, STR (trähus) och Sniri (Snickerifabrikernas Riksförbund) för att fr o m 2004 vara samma konstellation som idag.
2010: Trä- och Möbelföretagen. Trä- och Möbelindustriförbundet byter namn till det nuvarande, Trä- och Möbelföretagen (TMF).
2010: Nylansering av Möbelfakta – version 3. Märkningssystemet – med TMF som ägare - breddas från enbart kvalitetsmärkning till att också omfatta miljökrav och social hållbarhet med tydligare inriktning mot offentlig upphandling.
Svenska möbelstämplar
2020-
2020: Möbelfakta 2.0. Under 2020 skapades en ny organisation som tar över driften för Möbelfakta. Möbelfakta Sverige AB ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet (majoritetsägare) och TMF, där IVL garanterar Möbelfaktas oberoende som märkningssystem.
2020: 1 000 Möbelfakta-märkningar. Möbelfakta når 1 000 godkända produkter med stolen Petite, formgiven av David Ericsson för Gärsnäs.
2021: Svenska Möbelstämplar, svenskamobelstamplar.se
TMF lanseras webbplatsen Svenska Möbelstämplar efter gediget förarbete av Ulf Brunne, tidigare studierektor och avdelningschef för Malmstens Linköpings universitet samt snickarmästare och möbelkonservator under drygt fem decennier.
